Avslutad adventskalender

Det fungerade oväntat länge att med i alla fall viss regelbundenhet skriva julkalender. Sedan brakade december in på allvar med luciatåg, julkonserter, avslutningar och säsongsenligt jobbkaos. Och så var det julhelg och umgängen hit och dit. Här kommer därför den avslutade julkalenderlistan utan alltför stora krusiduller.

Lucka          Innehåll
1                 30 kronor till Unicefs gåvoshop
2                 30 kronor till Etc klimatkompensator
3                 20 kronor till en EU-migrant
4                 1 timme på informationsmöte för volontärer om ett härbärge för EU-migranter
5                 125 kronor till UNHCR
6                 125 kronor till UNHCR
7                 9-åringens lucka: 30 kronor till Rädda barnen
8                 medlemskap Naturskyddsföreningen
9                 30 kronor till Etc klimatkompensator
10               30 kronor till Unicefs gåvoshop
11               30 kronor till Rädda barnen
12               30 kronor till Unicefs gåvoshop
13               300 kronor till fadderbarn i SOS barnby
14               13-åringens lucka: 30 kronor till Rädda barnen
15               30 kronor till Rädda barnen
16               30 kronor till Etc klimatkompensator
17               nattligt volontärjobb på härbärge för EU-migranter
18               30 kronor till Unicefs gåvoshop
19               erbjudande om att ordna aktivitet för ensamkommande ungdomar på boende
20               30 kronor till Rädda barnen
21               2x129 kronor för katastrofhjälp via Röda korset (julklapp till mamma och pappa)
22               3x95:- för nöd-kit till kvinnor på flykt kronor via Röda korset (julklapp till syster m fam)
23               60 kronor till Etc klimatkompensator
24               åstadkom vi inte själva men vi fick i julklapp att pengar sattes in hos Rädda barnen
Och en bonuslucka:
25               nattligt volontärjobb på härbärge för EU-migranter

Sammanlagt betalas till
Unicef: 115 kronor för ett vaccinpaket
Rädda barnen: 155 kronor för ett babypaket à 100 kronor och en extra gåva om 55 kronor
Etc klimatkompensator: 150 kronor för 211 kg CO2-ekvivalenter (tex motsvarande 100 mils bilkörning i medelstor bil som går på diesel)

Nioåringens lucka

När jag påbörjade adventskalendern gjorde jag klart för barnen att de får julklappar men inga adventspresenter - inte för att de förväntat sig något annat men bäst att vara tydlig - och att jag ville göra en annan variant på adventskalender. De tyckte att idén var OK och ville också ha ansvar för varsin lucka. Nioåringens lucka inföll häromdagen men stötte på lite patrull. Det var lite svårt att bestämma sig för mottagare, även om hon var klar över att det skulle vara till människor, inte minst barn, som har det svårt. Slutligen landade det i Rädda barnen. Beloppet var inte heller självklart; först var det 5 kronor som var aktuellt. Sedan tömde hon spargrisen för att kontrollräkna och även om det inte var några jättesummor i den så blir ju sparkapital i enkroneform snabbt ganska stort i omfång. Så hon gick från de nästan tveksamma 5 kronorna till att 'jag vill betala 30 kronor själv för det finns de som har ännu mindre pengar än jag!' Och några enkronor blev ju kvar och fick rassla tillbaka i spargrisen. Nioåringens lucka innehåller därför hennes 30 kronor till Rädda barnen. Samt en lektion i att dela med sig av vad man kan.


Lucka          Innehåll
1                 30 kronor till Unicefs gåvoshop
2                 30 kronor till Etc klimatkompensator
3                 20 kronor till en EU-migrant
4                 1 timme på informationsmöte för volontärer om ett härbärge för Eu-migranter
5                 125 kronor till UNHCR
6                 125 kronor till UNHCR
7                 9-åringens lucka: 30 kronor till Rädda barnen
8                 medlemskap Naturskyddsföreningen
9                 30 kronor till Etc klimatkompensator

Mer klimat

Bilden har jag snott från Fredrik Falk på facebook
och källan anges där som WWF

Samtidigt som klimatmötet pågår i Paris uppmäts svensk temperatur en vanlig decemberdag i Stockholm till samma gradtal som på midsommarafton i juni (tex Aftonbladet). 12 
grader må vara någon sorts extrem i december men det följer vad jag vet vad som har sagts för Sverige om konsekvenser av klimatförändringarna: mildare vintrar och regnigare somrar. Och så är det ju frågan vad som händer med Golfströmmen, som är avgörande för vårt förhållandevis milda klimat för våra breddgrader, där man har sett tecken på förändringar. Hittills har medierna rapporterat i hyfsat positiva ordalag från Parismötet, och det är bara att hoppas att världens politiker äntligen insett allvaret i situationen och åstadkommer ett vettigt avtal i stället för att käbbla om vem som släpper ut mest, hur detta beräknas och vem som borde göra mest. För egen del fortsätter jag med klimatkompensation via tidningen Etc och förnyar mitt medlemskap i Naturskyddsföreningen för att de ska kunna fortsätta vara en kraft i arbetet med miljö- och naturfrågor.


Lucka          Innehåll
1                 30 kronor till Unicefs gåvoshop
2                 30 kronor till Etc klimatkompensator
3                 20 kronor till en EU-migrant
4                 1 timme på informationsmöte för volontärer om ett härbärge för Eu-migranter
5                 125 kronor till UNHCR
6                 125 kronor till UNHCR
7                 9-åringens lucka - återkommer
8                 medlemskap Naturskyddsföreningen
9                 30 kronor till Etc klimatkompensator

Generositet och nyhetsvärde

I september exploderade sociala medier av vilja att hjälpa efter publicering av en bild på en död och ilandfluten pojke, som inte överlevt flykten. Det ordnades stödgalor, det sas 'det räcker nu', i flera sammanhang påpekades det att det inte är en naturlag att människor ska dö pga usla flytetyg - man kan låta dem som flyr ta färjan i stället, till ett betydligt rimligare pris dessutom. Och Hans Rosling blev Sveriges nya idol. Sedan blev (de europeiska) länderna rädda och politikerna missade möjligheten att stärka de solidariska vindarna. I Sverige har det lett till märkliga regeringsbeslut och -idéer om att ta till åtgärder som man trodde var helt uteslutna att föreslås av partier som socialdemokraterna och miljöpartiet. Att tex moderaterna och kristdemokraterna redan tidigare har köpt sverigedemokraternas retorik är mindre uppseendeväckande - även om det blir tydligt att talet om valfrihet i borgerliga politikers munnar bara rör dem som redan har det ganska bra. Om personer som flyr från krig och våld vill välja Sverige ska de hållas borta. Det kanske mest tragiska är att en del av de åtgärder som regeringen har lagt fram för att avlasta Migrationsverket snarare har motsatt effekt: mer byråkrati, upprepade prövningar av uppehållstillstånd genom en övergång från permanenta till tillfälliga uppehållstillstånd. Något som även påverkar integrationen negativt. Ja, det är en ansträngd situation för flera myndigheter och kommuner. Ja, det kan småningom komma att påverka våra vardagsliv i någon utsträckning. Men har vi sett höjda skatter? Har vi sett att myndigheter annekterar byggnader för boenden? Har samhällsorgan brakat samman? Nej, tvärtom tuffar Sveriges ekonomi på. Vi har råd att lägga pengar på mottagande - och vi har ett välordnat samhälle där det borde finnas goda möjligheter att bygga på den vilja att göra något bra av situationen som faktiskt finns. Ganska nyligen hitkomna lärare sätts i arbete i skolor där elevantalet ökat; det ordnas studiecirklar, görs volontärarbete och ordnas träffar via olika organisationer. Lärosäten försöker hitta vägar att välkomna studenter utan uppehållstillstånd. Osv. Men det görs utan samordning, och det beror på enskilda personers initiativ, alldeles för ofta utan något stöd från samhällsbärande funktioner. Jag säger inte att det är fel med enskilda initiativ, men jag saknar däremot den samordnande ansträngningen hos staten - och då är kanske inte Migrationsverket den myndighet som ska åläggas ytterligare ansvar och arbetsuppgifter utan man skulle kanske kunna tänka sig att lämplig personal på någon annan myndighet tillfälligtvis får förändrade arbetsuppgifter, eller att ny personal anställs.

Samtidigt som regeringen kommer med det ena obehagliga utspelet efter det andra och samtidigt som volontärer i olika verksamheter börjar tröttas ut har jag en känsla av att givandet också mattats av. Det är inte så många stödgalor som dyker upp, det är inte så många satsningar från företag att skänka dagsvinsten till någon ideell organisation som jobbar med flyende människor - och i media har intresset i viss mån bedarrat enligt den vanliga medialogiken som säger att nyheter åldras och i stället skrivs det mest om lagförslag om att kunna stänga Öresundsbron mm*. Därför tyckte jag att det var extremt välkommet att det vid en disputation, på initiativ av den nyblivna doktorn, ordnades insamling i samband med firandet, och att pengarna skänktes till UNHCR respektive Röda korset. I lucka 5 och 6 lägger jag därför mitt bidrag, som egentligen lika mycket är min mammas bidrag på grund av en snårig och icke genomförd transaktionsgång inom familjen :)

Lucka          Innehåll
1                 30 kronor till Unicefs gåvoshop
2                 30 kronor till Etc klimatkompensator
3                 20 kronor till en EU-migrant
4                 1 timme på informationsmöte för volontärer om ett härbärge för Eu-migranter
5                 125 kronor till UNHCR
6                 125 kronor till UNHCR


*Dock finns exempel som DNs satsning på att lyfta fram enskilda flyktingars livshistorier i kortformat. Vidare har tex Wolodarski (DN) skrivit om Sveriges goda ekonomi (även om jag själv också känner viss förskräckelse över en så ohämmat växande ekonomi utifrån ett resursperspektiv), och det har skrivits krönikor med olika perspektiv på hur vi hanterar flyktingkrisen i Sverige, tex Walden (Café) och Barth-Kron (DN).

Att hjälpa tiggare i Sverige eller i deras hemländer

Sedan antalet människor som tigger i Stockholm och på andra platser i Sverige började öka för några år sedan har det diskuterats vad som är mest effektivt, att hjälpa personerna i deras hemmiljöer eller att ge dem pengar när de tigger här i Sverige. I veckan, tror jag det var, skrev diverse föreningar om att det bästa är att hjälpa på plats. Det är nog svårt att hävda att en långsiktig lösning inte skulle inkludera hjälp på plats i hemländerna, ofta Rumänien eller Bulgarien, men jag tycker nog att det är lika svårt att hävda att det inte är någon idé att ge några pengar i ögonblicket när man möter någon som tigger. Hjälpen "på plats" är långsiktiga satsningar och måste rimligen även inbegripa förändringar i hur romer behandlas i den rumänska och bulgariska politiken och i samhällena. Men för den som har bestämt sig för att åka till Sverige för att försöka få in pengar genom att tigga är det liten tröst att svenska föreningar har börjat starta projekt på plats, så länge inte alla som behöver kan få hjälp genom dem. Jag passerar ofta samma personer på deras respektive platser, och har jag några pengar över i plånboken - vilket i och för sig blivit mer sällsynt ju mindre kontanter som används - ger jag till en av dem. Det är ju omöjligt att hjälpa alla, men det känns också omöjligt att tänka att man aldrig skulle kunna hjälpa någon. Lucka tre innehåller därför tjugor kronor till en EU-migrant (eftersom det var det jag råkade ha i plånboken).

Något som också återkommer i debatten, och som är ett problem på flera sätt, är de informella bosättingar som växer fram där EU-migranter övernattar i husvagnar, tält, bilar etc. Dels är det inte en rimlig boendemiljö för någon, särskilt inte vintertid - men det säger en hel del om hur det är i hemlandet om det ändå är värt att vistas i Sverige under sådana förhållanden och dessutom utsätta sig för att tigga med allt vad det innebär. Dels blir ofta de informella bosättningarna problematiska ur sanitetsperspektiv eftersom kommunerna i allmänhet inte tillhandahåller några sådana lösningar. Det finns exempel där EU-migranter får använda campingar eller liknande men vad jag förstått är de ganska få. På en del ställen ordnas härbärgen, åtminstone vintertid, och i Södertälje har flera religiösa församlingar i någon sorts samarbete med kommunen (för mig oklart hur, hittills har jag bara sett representanter från kyrkorna) gått ihop för att med hjälp av volontärer erbjuda plats för tio EU-migranter per natt att sova på madrasser i ett uppvärmt rum och med tillgång till toalett. Projektet står precis i begrepp att startas och det återstår att se hur många som kommer att utnyttja det, men jag känner till få fall där det har funnits volontärer i alltför stor mängd så den som vill hjälpa till är säkert välkommen. I torsdags hölls ett sista informationsmöte för volontärer innan starten. Och inte sällan är det din tid, snarare än dina pengar, som kan göra skillnad. Lucka fyra innehåller därför tiden jag ägnade åt informationsmötet för volontärer om härbärget för EU-migranter. Andra sätt att dela med sig av sin tid kan vara boenden för flyktingar, där det tex finns ett i Botkyrka, språkcaféer på Röda korset eller genom Internationella bekantskaper eller genom att vara stödperson åt någon som behöver det (genom din kommun, Röda korset eller någon annan organisation).

Lucka          Innehåll
1                 30 kronor till Unicefs gåvoshop
2                 30 kronor till Etc klimatkompensator
3                 20 kronor till en EU-migrant
4                 1 timme på informationsmöte för volontärer om ett härbärge för Eu-migranter

Adventskalender i klimatmötestider

Som bekant för de flesta pågår den stora klimatkonferensen i Paris och det är på sin plats att reflektera lite över inte bara vilka politiska styrmedel som krävs utan också vad man kan göra själv för att ta ansvar för sina utsläpp. Att minska sin köttkonsumtion, sitt bilåkande och flygresande är tre effektiva sätt. Men hur kan man tänka kring livsmedel man trots allt äter eller bilresor man ändå gör. Tidningen Etc har skapat en klimatkompensator där det går att beräkna utsläpp och kompensera för dessa genom investering i solceller. Tanken är att genom att anlägga solcellsparker eller installera solceller på stora, ofta kommunala, tak ökas mängden tillgänglig förnybar energi och den fossila energiproduktionen kan minska. Ordet klimatkompensation har annars gjort mig ganska besvärad eftersom det inte sällan handlat om att investera i tex skogar som planteras, ofta i tropiska områden och fattiga länder och inte sällan på mark som använts av de boende för matförsörjning tidigare. Det blir väldigt tydligt hur vi låter vår överkonsumtion och våra vanor försämra vardag och försörjning för människor som redan har det sämre ställt, något som Naturskyddsföreningen har tagit upp i sin blogg tidigare. Naturskyddsföreningen förespråkar därför att man i stället för att plantera träd i något avlägset land* köper utsläppsrätter, vilka därmed undandras marknaden, som kompensation tex för flygresor (men påpekar också att det bästa är att låta bli att flyga. Klimatkompensatorn å sin sida erbjuder alltså även ett sätt att bidra till ökad produktion av solel.

När jag tittade på kostnaden för att kompensera mitt dagliga bilåkande (jag räknade på sammanlagt tre mil till och från pendeltågsstationen, vilket är ganska högt räknat - men det är inte varje dag vi kan samåka och vissa dagar har barnen aktiviteter som innebär skjutsning) landade det på fyra kronor per dag. En struntsumma i sammanhanget. I lucka två hittar vi därför 30 kronor till Etc:s klimatkompensator för att kompensera en veckas bilkörning.

Lucka          Innehåll
1                 30 kronor till Unicefs gåvoshop
2                 30 kronor till Etc klimatkompensator

*obs att de svepande formuleringarna vad gäller trädplantering gäller just dåligt genomtänkta projekt som har negativa konsekvenser tex för de boende. Det finns många bra projekt där man planterar träd som kommer lokalbefolkningen till godo - då har man i allmänhet utgått från lokalbefolkningens försörjningsbehov, inte från att hitta ett ställe där den rika världen kan plantera träd för att fortsätta kunna flyga obehindrat.

Adventskalender

Inte nog med att vi köper julklappar för massor av pengar, det verkar också som att adventskalendrar med presenter till varje barn, varje dag, har blivit ett måste i vissa kretsar. Det ska köpas och köpas och köpas, nyss var det "Black Friday" som verkar hårdlanseras av handeln, och nu ska vi köpa oss blå ända in i mål när mellandagsrean börjar och vi kan börja om igen. Och emellanåt så flyger vi iväg till olika hörn av världen, för att det är väl trots allt en mänsklig rättighet att få lite tropisk sol på sig minst en, gärna flera gånger om året när man lever i vår mörka och kalla del av världen. Eller att överhuvudtaget få se sig om i världen, inte bara någon enstaka gång, utan flera gånger, varje år. Att det var och en gör påverkar verkar inte finnas på kartan. Men det är lätt att kasta sten i glashus; vi har gjort oss alldeles för beroende av bil sedan vi flyttade till Södertälje och att värma upp ett hus med el, även om den kommer från förnybara energikällor, känns helt knäppt men det är i dagsläget som det är även om vi försöker samåka så långt möjligt.

Sammantaget slog det mig att om det nu är så viktigt med adventskalendrar kan man ju göra något mer konstruktivt av dem. Här kommer därmed en utmaning: I stället för att köpa diverse grejor, gör en adventskalender där de som mest behöver får - ge presenter genom Unicef, Rädda barnen, Röda korset, Läkare utan gränser osv. Eller gör en insats i någon volontärverksamhet för flyktingar, EU-migranter, hemlösa... Eller stöd föreningar och initiativ för miljön och mot tex klimatförändringar. För egen del får det bli en blandning. I dagens lucka finns därför 30 kronor att använda i Unicefs gåvoshop.

Nu inbillar jag mig ju inte att jag kommer att ha tid att skriva ett blogginlägg om dagen under årets mest hysteriska månad, men jag hoppas återkomma någon gång då och då - och om inte annat dyker det väl upp en fulltecknad lista här på bloggen i jul.

Lucka          Innehåll
1                 30 kronor till Unicefs gåvoshop

Representativitet

Jag noterar på Facebook då och då att en del gnäller över sammansättningen i Rättviseförmedlingens alternativa listor över personer som kan föreslås till olika uppdrag. Ja men gör något bättre själva då för att få en mer varierad representation. Det handlar inte om att en finsk bara kan företrädas av en finsk eller en kvinna bara av en kvinna utan om att en väldigt likformig församling tappar i perspektiv. Ju fler olika erfarenheter som kommer med desto fler olika vinklar på problem och lösningar. Och tycker ni att det är oproportionerligt många vänsterinriktade på listan - jamen så föreslå då några högermänniskor att lägga till. Men det är väl enklare att bara gnälla.

Höns i hönsgården

I dag har hönsen fått komma ut i hönsgården, och själva hålls vi också här mestadels för att göra klart det sista och hålla ett öga på om det är något som inte funkar som det var tänkt.

Tuppen klev ut först för att inspektera men två av hönorna kom efter ganska raskt. De tre Systrarna sisters var mer skeptiska och fick så småningom övertygas om att ta sig en titt i hönsgården. Nu verkar alla vara tillfreds med att gå och picka i marken. Katten Sot, även kallad Pantern, såg mer panterlik ut än någonsin när han smög på hönsflocken. Det är nog bra att det är ett staket emellan...


Tuppen, som domderade med sina hönor i går kväll när vi släppte dem i hönshuset, löper risk att få heta Ivar. I dag verkar han ha lugnat ner sig lite men ser hellre till att mätta sig själv snarare än att visa på käket åt hönorna. Vi får väl se vad han går för på sikt men namnet kanske har fastnat oavsett.

Hönsen är här!

Sedan vi flyttade in för drygt tre år sedan har vi lekt med tanken att skaffa höns, inte minst eftersom det redan fanns ett hönshus på tomten. Successivt har jag också fått allt svårare att köpa även de ekologiska äggen i affären. Är det stordrift så är det, och även om det är bättre att hönsen får ekologiskt käk och att de får gå ute i stället för att bara se väggarna i en hangar så har jag sett bilder på uttjänta ekologiska värphöns som fått komma till nya hem - och det är ingen rolig syn. Att vara höna i fabriksmiljö, om än en ekologisk fabrik, är helt enkelt i regel ett ganska torftigt liv. Dessutom tycker jag att det är intressant och viktigt med de gamla lantraserna där flockarna många gånger hölls under ganska kärva förhållanden i olika delar av Sverige - och därmed rimligen har överlevt enligt Darwins principer om "the survival of the fittest". Våra nyhemkomna Kindahönor härstammar från torpen i Östergötland där de många gånger var vana att söka mat på egen hand. Någonting bör det väl vara värt att behålla sådant genetiskt material som komplement till avlandet för storfabrikerna där egenskapen att lägga våldsamt mycket ägg förmodligen prioriteras högre än att kunna överleva under enklare förhållanden. Hur man nu ser till att just de genetiska egenskaperna blir kvar, vi har ju inte tänkt svälta våra hönor...

Vissa dagar

Vissa dagar är man glad.
För att man fått gräva ett par tag i jorden.
För att man ätit lunch med en kär vän.
För att frustrationen över världens elände
förbytts i förnöjsamhet över livet.
Vissa dagar är man glad.
En liten stund.
En skärva av ett ögonblick.
Tills man ser de svarta rubrikerna
och verkligheten störtar sig över en igen.


Vissa dagar är man glad.
För man visste inte bättre.
Och i några familjer är ingenting längre som förut.

Sverige brinner

Mitt i rapporteringen från den fjärde branden på ett flyktingboende på kort tid slås jag av ett samband med de svepande jämförelser som gjordes för något/några decennier sedan mellan Tanzania och Kenya. Då konstaterade man att i Tanzania levde människor från olika folkgrupper i högre grad sida vid sida medan i Kenya, där det koloniala inflytandet på många sätt varit större och grupper spelats ut mot varandra, kunde grannar bränna ner husen för personer som hörde till en annan folkgrupp. Vi upprördes också över folkmorden i det forna Jugoslavien där granne angrep granne, och i Rwanda och Burundi där samma sak inträffade. Kort sagt häpnade vi över länder där människor plötsligen brände inne andra människor - när de inte nöjde sig med att bränna ner deras hus - eller på andra sätt mördade dem. Nu kan jag bara konstatera att Sverige verkar ha blivit ett sådant land, där vissa personer tydligen upplever att de har stöd för att sätta eld på andra människors bostäder och att risken att människor, som dessutom i många fall redan har flytt från krig, bränns inne inte är något som avskräcker.

Under tiden ägnar sig de flesta av partierna i Sveriges riksdag åt en sorts chicken race, där de två blocken utmanar varandra om att först ge upp sina samarbetspartners. Löfven tog redan efter valet förra året det första steget och dumpade Vänsterpartiet som regeringspartner. Nu vill båda blocken regera, utan egen majoritet men på sin egen politik. De borgerliga vägrar acceptera sin valförlust och försöker få Socialdemokraterna att även släppa greppet om Miljöpartiet, Miljöpartiet är i sin tur berett att förhandla om allt och med alla för att inte förlora sin plats i regeringen och Socialdemokraterna överväger sannolikt om det är värt att även dumpa Miljöpartiet för att få till ett samarbete med de borgerliga som de i flera avseenden står närmare politiskt. Att det inte redan har gjorts kan man misstänka beror på att man vet vad man har men inte vad man får. Frågan är hur långt de borgerliga är beredda att gå i sitt envisa mantra att det är Alliansen som ska regera, trots att de varken har egen majoritet eller ens är det största blocket, eller om tex Folkpartiet och Centern är beredda att spräcka den redan ganska stormiga alliansspillran.* Man kan konstatera att de enda som tjänar på kaoset är, som vanligt, Sverigedemokraterna som lugnt åser brinnande flyktingförläggningar utan att ta avstånd från vad som misstänks vara anlagda bränder. Det enda som känns hoppfullt är att så många 'vanliga människor' engagerar sig i att hjälpa dem som sökt sig till Sverige, där finns den konstruktiva framtiden!


*Eller om det storleksmässigt är Moderaterna som måste till för att skapa en egen majoritet där även S och MP ingår, jag har glömt - eller förträngt - den procentuella fördelningen i riksdagen.

Datorer till alla barn?

Jag får lite lust att säga 'vad var det jag sa?'. Jag har hittills varit skeptisk till att alla elever får varsin dator/platta i lägre åldrar och tror mig ha bloggat om det även om jag inte hittar något inlägg. Ofta används  plattorna mest för att eleverna ska plocka texter från nätet, många gånger utan att de ens läser igenom ordentligt. Det de lär sig blir alltså 'copy-paste' i olika versioner. Men även för äldre elever verkar alltså egen dator vara tämligen kontraproduktiv. Enligt en debattartikel i DN finns nu forskningsstudier som visar på sämre prestation av elever som använder datorer på lektionerna - liksom även av deras icke datoranvändande bänkgrannar. Och ja, det finns situationer när datorer kan användas som pedagogiskt verktyg men de behöver knappast finnas tillgängliga hela tiden, på varje lektion.

Positiv energi!

Det är svårare att blogga om positiva saker än om sådant som väcker ens ilska. Ibland blir man ändå lite extra peppad, och kvällens alumnarrangemang var, lite oväntat, ett sådant tillfälle. Att det skulle vara intressant att höra om finansmarknads- och konsumentminister Per Bolunds (MP) väg från biologistudent till finansdepartementet hade jag räknat med, men att det också skulle bli en energigivare var en bonuseffekt. Per visade med sig själv som exempel både på hur slumpartade vändningar en karriär kan ta men också på behovet av naturvetenskaplig kompetens där folk inte förväntar sig den - liksom på behovet av tvärvetenskaplig forskning med samhällsrelevans. För en gammal biolog som blev geograf i stället, och som tjatat sig blå om tvärvetenskap  i några decenniers tid var det underbart att höra och jag hoppas att de närvarande i universitetstoppen lyssnade lika uppmärksamt! För en studievägledare gav redogörelsen dessutom både en del bekräftelse och några nya tankar.  Och, inte minst, blev jag även politiskt peppad. Inte av några politiska slagord, jag har ett visst motstånd mot sådana och det var inte heller ett sådant tillfälle, men tex av beskrivningen av frustrationen över hur politiken bygger på att allt är förhandlingsbart trots att det helt enkelt inte alltid är det. Jag kommer säkert vara arg på regeringen många fler gånger men just nu ser jag vårbudgeten an med en viss känsla av tillförsikt. Det sitter en biolog och förhandlar budget - det har vi inte varit bortskämda med!

Saudiavtalet sägs upp!

Jag har inte hunnit blogga på länge och därmed inte uttalat min frustration över turerna kring det militära avtalet med Saudiarabien. Nu meddelar regeringen - äntligen! - att avtalet sägs upp! Det är inte en dag för tidigt. Det går inte att ha militära avtal med diktaturer om man ska vara trovärdig. Men ambivalensen hos S i frågan lämnar en bitter eftersmak, liksom debattartikeln i DN som trettioen näringslivstoppar undertecknade (noterar tre kvinnor bland dessa, resten män).

Jag tittar igenom listan med ordföranden och vd:ar som ville ha Saudiavtalet kvar och konstaterar att jag inte är kund hos särskilt många av dem. H&M har jag köpt barnkläder hos ibland men det får det vara slut med. Och nya motorsågen kommer tyvärr från Husqvarna, beställd innan artikeln publicerades, tror jag. Men jag kör inte Volvo och har inte pengarna i Nordea eller SEB, har sedan förra året inga band till Ericsson och övriga företag känner jag mig rätt främmande inför. Som Södertäljebo får man i och för sig skämmas över att Scanias VD undertecknat. Och kyl och frys är bestämt Electrolux men de är så gamla att det är preskriberat - och kommer bytas ut mot annat märke när det blir dags.