lördag 5 december 2015

Att hjälpa tiggare i Sverige eller i deras hemländer

Sedan antalet människor som tigger i Stockholm och på andra platser i Sverige började öka för några år sedan har det diskuterats vad som är mest effektivt, att hjälpa personerna i deras hemmiljöer eller att ge dem pengar när de tigger här i Sverige. I veckan, tror jag det var, skrev diverse föreningar om att det bästa är att hjälpa på plats. Det är nog svårt att hävda att en långsiktig lösning inte skulle inkludera hjälp på plats i hemländerna, ofta Rumänien eller Bulgarien, men jag tycker nog att det är lika svårt att hävda att det inte är någon idé att ge några pengar i ögonblicket när man möter någon som tigger. Hjälpen "på plats" är långsiktiga satsningar och måste rimligen även inbegripa förändringar i hur romer behandlas i den rumänska och bulgariska politiken och i samhällena. Men för den som har bestämt sig för att åka till Sverige för att försöka få in pengar genom att tigga är det liten tröst att svenska föreningar har börjat starta projekt på plats, så länge inte alla som behöver kan få hjälp genom dem. Jag passerar ofta samma personer på deras respektive platser, och har jag några pengar över i plånboken - vilket i och för sig blivit mer sällsynt ju mindre kontanter som används - ger jag till en av dem. Det är ju omöjligt att hjälpa alla, men det känns också omöjligt att tänka att man aldrig skulle kunna hjälpa någon. Lucka tre innehåller därför tjugor kronor till en EU-migrant (eftersom det var det jag råkade ha i plånboken).

Något som också återkommer i debatten, och som är ett problem på flera sätt, är de informella bosättingar som växer fram där EU-migranter övernattar i husvagnar, tält, bilar etc. Dels är det inte en rimlig boendemiljö för någon, särskilt inte vintertid - men det säger en hel del om hur det är i hemlandet om det ändå är värt att vistas i Sverige under sådana förhållanden och dessutom utsätta sig för att tigga med allt vad det innebär. Dels blir ofta de informella bosättningarna problematiska ur sanitetsperspektiv eftersom kommunerna i allmänhet inte tillhandahåller några sådana lösningar. Det finns exempel där EU-migranter får använda campingar eller liknande men vad jag förstått är de ganska få. På en del ställen ordnas härbärgen, åtminstone vintertid, och i Södertälje har flera religiösa församlingar i någon sorts samarbete med kommunen (för mig oklart hur, hittills har jag bara sett representanter från kyrkorna) gått ihop för att med hjälp av volontärer erbjuda plats för tio EU-migranter per natt att sova på madrasser i ett uppvärmt rum och med tillgång till toalett. Projektet står precis i begrepp att startas och det återstår att se hur många som kommer att utnyttja det, men jag känner till få fall där det har funnits volontärer i alltför stor mängd så den som vill hjälpa till är säkert välkommen. I torsdags hölls ett sista informationsmöte för volontärer innan starten. Och inte sällan är det din tid, snarare än dina pengar, som kan göra skillnad. Lucka fyra innehåller därför tiden jag ägnade åt informationsmötet för volontärer om härbärget för EU-migranter. Andra sätt att dela med sig av sin tid kan vara boenden för flyktingar, där det tex finns ett i Botkyrka, språkcaféer på Röda korset eller genom Internationella bekantskaper eller genom att vara stödperson åt någon som behöver det (genom din kommun, Röda korset eller någon annan organisation).

Lucka          Innehåll
1                 30 kronor till Unicefs gåvoshop
2                 30 kronor till Etc klimatkompensator
3                 20 kronor till en EU-migrant
4                 1 timme på informationsmöte för volontärer om ett härbärge för Eu-migranter

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar