torsdag 27 mars 2014

Liten stickuppdatering

Det har varit lite tyst på stickfronten en tid. Det har i och för sig varit relativt tyst på bloggen överhuvudtaget. Men stickas gör det, och det är väl en av anledningarna till att det inte skrivs så mycket. Här de senaste verken: en presentsjal och en sjal som för omväxlings skull skulle varit till mig själv men som jag råkade sälja. Och så kom jag till sist mig för att brodera på de lovikkavantar jag stickade i somras. Nu ska jag bara sticka klart nästa sjal innan jag ger mig på dels mitt långtidsprojekt som är en mönstrad kofta, dels tvåändsstickning som jag blivit nyfiken på. Har förstått att det behövs en del tålamod...

 
För den som vill veta mer om tvåändsstickning finns nyttig information tex här.


måndag 24 mars 2014

Borgerliga räddar skolan: Inför betyg från årskurs 4

Jag borde kanske ha vant mig vid de borgerligas vansinniga utspel men jag blir ändå arg. Hur tror de fyra borgerliga partiledarna att betyg från årskurs fyra ska hjälpa situationen i skolan? På vilket sätt ger betyg den ofokuserade 11-åringen bättre förutsättningar att klara att räkna mattetalen i klassrummet som delas med 25-30 andra elever? På vilket sätt ger ett betyg större incitament åt en lässvag 10-åring som kämpar med bokstäverna och nu får det svart på vitt att det ändå inte duger? På vilket sätt får lärarna ett bättre stöd i sitt arbete? Ja, de får ersätta plikten att skriva utvecklingsplaner med att i stället sätta betyg. Är det ett verktyg lärarna efterfrågat? Är det den feed-back Sveriges mellanstadieföräldrar efterfrågat?

Är det rubrikens hjältestatus de borgerliga eftersträvar så är de på fel väg. De borgerliga stirrar sig blinda på betyg som resultatuppföljning och förstår inte att en siffra eller bokstav inte ersätter samtalet med läraren om vad som ligger bakom resultaten. På DN Debatt skriver de borgerliga partiledarna, samtidigt som de i något som liknar panik skyller alla dåliga resultat på tidigare regeringar:
När vi tog över 2006 var skriftliga omdömen förbjudna om de liknade betyg, och eleverna kunde gå ända till årskurs åtta utan obligatorisk kunskapsuppföljning. Att först då upptäcka kunskapsbrister och behov av extra stöd gjorde det omöjligt för elever att hinna komma ikapp.
Det är att underkänna hela den svenska lärarkåren som tydligen inte kan kommunicera resultat i skolan på något annat sätt än genom betyg. Det är också att underkänna Sveriges mellanstadieföräldrar som på samma sätt tydligen inte kan ta till sig information annat än som en stämpel - godkänd eller underkänd. Tror de borgerliga på allvar att lärarna inte har diskuterat elevernas resultat och utveckling, med föräldrarna och med eleverna själva, innan de kom till makten 2006?

De borgerliga politikerna visar med sin debattartikel återigen att de inte kan hålla fingrarna i styr från skolan utan vill detaljstyra arbetet i stället för att ge lärarna förtroendet att sköta sitt arbete med vettiga förutsättningar. Och de visar hur taskig verklighetsförankring de har genom att delvis motivera förändringen med att betyg ger incitament åt barn i mellanstadieåldern att förbättra sina prestationer. Hur många barn känner du som skulle ge sig hän åt ett någorlunda lustfyllt lärande genom att piskas av betygshets från tio års ålder? Jag känner inget.

Uppdatering: Och det är fler som är skeptiska, tex i DN

tisdag 18 mars 2014

Valkampanjer i vardande

Jag hörde från en rätt betrodd källa att Huddinge kommun inte kommer tillåta valaffischer annat än på ett mycket begränsat antal ställen och att affischer som sätts upp på andra ställen genast kommer plockas ner. Jag är ingen vän av att gödsla med valaffischer, och jag vet inte hur stor påverkanseffekt de har, men jag kan ändå inte låta bli att göra en liten, liten konsekvensanalys. Något som jag antar att kommunen redan har gjort när beslutet togs.

En effekt är att valet/valen tillåts ta mindre plats i det offentliga rummet. Det innebär att personer som i sin identitet har införlivat åtagandet att rösta i de offentliga valen sannolikt gör det, med eller utan valaffischer, medan de som inte tycker att det är lika självklart att rösta får färre påminnelser om att rösta. Det innebär också att partierna i högre utsträckning blir hänvisade till betald reklamplats, något som gynnar stora/välbeställda partier och därmed missgynnar de mindre och fattigare partierna.

Jag tycker de konsekvenserna är lite tveksamma i ett samhälle som ska bygga på demokratiska värderingar. Det blir inte rättvisa förhållanden ändå och valet står och faller inte med dessa valaffischer men det är ett ställningstagande som görs när man skuffar undan politiken från de allmänna arenorna.