Att nå klimatmål

DN fläskar i dag på med rubriken "USA på god väg att nå klimatmål". Det låter onekligen enormt, ja nästan osannolikt, positivt! Så jag lusläste artikeln för att se hur USA, av alla länder, bär sig åt för att komma ner på en nivå som motsvarar en temperaturökning på högst två grader (satt som mål av FN:s miljöorgan Unep).

Det visade sig emellertid att det inte alls handlade om Unep:s mål, utan om USA:s nationella mål. Det är visserligen positivt att USA:s utsläpp från transport- och energisektorn minskar, och nu ska vara nere på 1994 års nivå - men det sker bland annat genom (?) en kraftigt ökad användning av naturgas/skiffergas. Hur den ekvationen går ihop förstår jag inte, eftersom även skiffergas är ett fossilt bränsle och användningen av denna frisätter bunden koldioxid. Utvinningsmetoderna är också omdiskuterade vilket t ex framkommer av en debattartikel på Brännpunkt i SvD.

Efter den mycket positivt hållna artikeltexten avslutar så DN med att förklara att de nationella klimatmålen (däribland USA:s) har uppkommit efter att världens länder inte har kunnat enas om några globala klimatöverenskommelser och konstaterar:

"Sammantagna är de 90 ländernas löften inte tillräckliga för att nå ner till den nivå FN anser nödvändig för att klara en temperaturökning på högst två grader. De globala utsläppen ligger i dag 14 procent högre än den nivå FN:s miljöorgan Unep menar att vi bör nå ner till 2020 för att klara tvågradersmålet."

Visst är det glädjande att utvecklingen verkar gå i något som åtminstone liknar rätt riktning och det bör absolut rapporteras (jag har ju själv efterlyst positiva nyheter) - men det kanske ska göras på ett nyanserat sätt för att media inte helt ska förlora trovärdigheten.

Även SvD rapporterar, med hänvisning till DN.se (!), och i något mer nyanserad ton.