I år har jag för kanske första gången i mitt liv varit på ett nationaldagsfirande. Det föranleddes för vår del av att 10-åringen deltog i en kör från Södertälje musikklasser på Torekällberget. Det var förresten första gången jag var på Torekällberget också, och dit ska vi absolut tillbaka!
Nationaldagsfirandet i sig var väl ungefär vad man kan begära av ett nationaldagsfirande. Jag känner mig inte alldeles bekväm med det, men det kanske kan fylla en funktion om man, som Jenny Madestam i sitt nationaldagstal, reflekterar över vad man definierar som "svenskt" - jag är dock inte alldeles säker på att alla skulle instämma i hennes uppräkning - eller över hur det är att flytta till ett annat land (där hon använde sig själv som exempel då hon med familj flyttat till Italien).
Det kan också fylla en funktion om man, som vid detta tillfälle, passar på att lyfta fram t ex kulturella gärningar med Södertäljeanknytning* - här prisades Göran Rosenberg inte minst för sin bok "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" som jag bloggat om tidigare.
Och så var det ju musikklasserna! Jag hoppas Södertälje kommun förstår att sätta värde på att de har tillgång till musikklasserna vid evenemang som detta! Och jag hoppas kommunen, och Rosenborgsskolans relativt nytillträdda rektor, förstår vilket arbete det ligger bakom den här typen av körframträdanden och vikten av kontinuitet i det arbetet!
*Även sportprestationer uppmärksammades liksom någon sorts prestation som förbättrar för Södertäljebor (mycket fritt ur minnet).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar